Pernilla Pöykiöniemi

Stress

Stress

Ordet stress väcker någon typ av känsla hos alla människor. Beroende på hur man kommit i kontakt med stress och vilken relation man har till stressen så kan det upplevas positivt - eller negativt. Kanske är begreppet stress i högre grad negativt betingat, i synnerhet här i västvärlden där tiden tycks bli alltmer bristvara och kontrollen på den egna tiden och situationen sämre.

Om vi lär känna oss själva, när och om vi stressar, hur våra reaktioner vid stress ser ut och vad som händer i vår kropp vid kortvarig och långvarig stress så kan vi öka våra chanser att använda stress när det behövs - och undvika det när det är skadligt. Kunskap om vår egen stress hjälper oss att prestera i situationer som kräver det och det hjälper oss att se till att vi får den återhämtning vi behöver, innan det är för sent.

Här kommer en liten text om stress. Vad det är. När det är bra. När det är dåligt.

Stress är en reaktion i vår kropp. En reaktion mot någon typ av stimulus (eller flera stimuli), något vi upplever och påverkas av, och som sätter igång en rad funktioner. Den här funktionen hos oss människor och andra arter, att reagera med stress, har varit avgörande för vår arts överlevnad. Utan förmågan att "gå upp i stress" hade vi inte reagerat inför upplevda hot med

Fight or Flight. Kamp eller Flykt.

Vilket troligtvis hade gjort att vi råkat illa ut och kanske inte ens överlevt.

Stressreaktionen sätter igång när vi upplever något hot, att vi inte har kontroll över situation och kan riskera att skadas eller till och med dö. För många tusen år sen skapade rovdjur och okända situationer känslan av att vi måste fly från platsen eller skydda oss genom att slåss för våra liv.

Ännu idag har vi samma, primitiva funktioner inbyggda i vårt system. Idag möter vi inte yttre hot som sabeltandade tigrar så ofta. Desto vanligare bygger stressen på inre faktorer, känslan av att inte hinna. Inte räcka till. Inte ha kontroll. Inte vara nöjd.

Kortvarig stress är någonting naturligt, inte alls farligt eller dåligt för oss. Kroppen utrustar sig för en situation och ökar förutsättningarna för att överleva. Vid en tävlingssituation eller någon annan gång då vi ska prestera något så kan stressen (ibland upplevd som "nerver, att vara nervös") hjälpa oss att prestera bättre. Sålänge vi har kontroll. Sedan går kroppen tillbaka till ett naturligt läge igen och återhämtar sig. Idag ligger många på en hög stressnivå konstant i vardagen vilket är skadligt i längden. Långvarig stress utan möjlighet för kropp och själ att återhämta sig kan leda till mentalt lidande, skador på hjärnan och andra fysiska sjukdomar eller skador på våra inre organ.

Vad händer i kroppen och knoppen när vi blir stressade?

När vi blir stressade händer mängder av saker i kroppen. Fysiskt, mentalt, känslomässigt, beteendemässigt. Ju mer stressade vi blir, desto starkare blir reaktionerna. Om hjärnan uppfattar hotet som stort kommer det skicka signaler till kroppen att öka beredskapen desto mer. Signaler skickas till muskler, hjärtat och andra organ.

Vårt nervsystem får order om att börja jobba. Det skickar signaler bland annat till binjurarna om att börja producera hormoner, främst stresshormoner som adrenalin och noradrenalin. Vi blir mer alerta och benägna att reagera. Hjärtat jobbar hårdare, blodtrycket ökar och pulsen likaså. Andningen ökar för att mer syre ska nå ut i kroppen. Allt det hjälper oss att få fart på bland annat våra muskelgrupper så att vi snabbare och starkare ska kunna - fly eller slåss!

Samtidigt som allt detta händer så minskar andra funktioner i kroppen. Vi känner exempelvis inte hunger, matsmältningsfunktionen minskar och tröttheten. Det är ju funktioner som inte behövs i den akuta situationen! Vi kan bli vita i ansiktet, det mesta blodet transporteras till muskler, armar och ben för att kunna fly eller slåss.

Mentala funktioner kan minska. Även om vi blir mer alerta så minskar ofta vår förmåga att tänka rationellt och logiskt. Att lösa några tankenötter eller världsproblem är inte prio ett i den akuta situationen.

Ett annat hormon som utsöndras vid stress är kortisol. Kortisolet har en viktig funktion i vår energiförsörjning och ser vid en stressad situation till att nivåerna av proteiner, fetter och kolhydrater är rätt. Det vill säga att så mycket som möjligt av energidepåerna finns tillgängliga för hjärtat och musklerna. Vid långvarig stress av något slag, där vi inte återhämtar oss, jobbar kroppen (många gånger utan att vi märker det) och kortisolnivåerna ligger konstant för högt. Det är bland annat det som kan leda till olika typer av besvärliga följdsjukdomar. Autoimmuna sjukdomar av olika slag är vanliga exempel. Kroppen går bananas och börjar slåss mot sig själv. Ibland mot i stort sett hela sig själv, ibland mot specifika organ som exempelvis lever, hjärta, lungor, leder eller njurar.

Ibland vet man inte om att man är stressad, eller att kroppen ligger i beredskap på en hög stressnivå. Det kan vara bra att stanna upp, reflektera och känna efter. Hur är mitt liv? Andra gånger är man medveten om att man inte låter kroppen återhämta sig. Att man pressar sig för mycket. Då är man skyldig sig själv att genomföra en förändring. Man kan börja smått, med små detaljer och små steg i vardagen. Eller så kan det vara nödvändigt att genomföra en stor, livsomvälvande förändring. Det viktiga är att man vågar tänka tanken, formulera problemet för sig själv och kanske någon annan. Sen börja agera och ta aktiva val utifrån det.

 

Om du känner att du behöver någon att reflekter tillsammans med så är du välkommen att boka in ett eller ett par tillfällen för samtal med livsstilscoaching.