Pernilla Pöykiöniemi

Olika titlar, yrken och begrepp

Begreppen för de olika professionerna inom människovårdande yrken mot människans psyke är många och kan ibland vara förvirrande. Det kan bland annat försvåra vägen mot rätt hjälp. Vem du ska ta hjälp av beror bland annat på vilket typ av problem du har eller vad du behöver hjälp med. Här reder vi ut begreppen och ger en förklaring till vad en beteendevetare är och gör, samt förklaringen av några andra yrkestitlar.

Vad är skillnanden mellan psykolog och psykiater eller psykiatriker? Skillnaden i utbildning till beteendevetare och socionom? Vem får ge behandling och vem får kalla sig beteendevetare, psykolog eller psykoterapeut? Här hoppas jag att du ska få svar på dina frågor kring olika yrkesbegrepp och professioner.

Beteendevetare är inte en skyddad titel. Med andra ord är det något som vem som helst egentligen skulle kunna kalla sig (motsats till exempelvis läkare som kräver en viss utbildning och godkänd licens för att få kalla sig). Därför är det viktigt att kontollera vilken utbildning som beteendevetaren har och vilken inriktning för att du ska kunna få den hjälp som du vill, förväntar dig och behöver.

Det vanligaste är att beteendevetaren har en högskole- eller universitetsutbildning om minst 180hp, det vill säga 3 års heltidsstudier. Det beteendevetenskapliga ämnet i sig innefattar i regel tre olika områden, psykologi, sociologi och pedagogik. Beteendevetaren väljer något av dessa områden att specialisera sig inom.
Psykologi berör till största delen den enskilda människan; hur hon uppfattar omvärlden, känslor, tankar och andra beteenden. Det finns olika perspektiv inom psykologin som man kan utgå ifrån.
Sociologi berör istället individens relationer till andra människor och samhället, hur grupper fungerar, samhällsstrukturer och sociala samspel.
Pedagogik är ämnet som behandlar lärande. Vad kunskap är och hur människor utvecklar sitt lärande i samspel med andra människor och miljön runt omkring.
Utöver sitt huvudämne läser beteendevetaren en hel del andra ämnen beroende på vilken inriktning och vilka områden man är intresserad av.

En beteendevetare kan arbeta inom ett brett yrkesområde beroende hur man har valt att forma sin utbildning. Exempel på arbeten är utredare, handläggare, rekryterare, konflikthanterare, coach av olika slag, chefsroller, vårdare inom exempelvis behandlingshem och inom Kriminalvården, kurator etc. Anställning kan ske statligt, genom landsting eller kommun, privata företag eller som egen företagare.

Vad en beteendevetare inte gör är att ställa diagnoser. Man genomför heller inga psykoterapeutiska behandlingar, såvida man inte byggt på med en psykoterapeututbildning (läs mer om detta nedan).

 

Andra yrken och titlar...

 Socionom är en utbildning som liksom beteendevetaren kan arbeta på en rad olika arbetsplatser med människor. Några av de vanligaste är inom Socialtjänsten, handläggare, kurator på exempelvis skola eller vårdcentral, på behandlinghem, chefsroller, Försäkringskassan eller andra arbetsplatser kopplade till det sociala kring människan. Socionomen är ofta länken mellan människan och samhället runt denne. En stor skillnad mellan en beteendevetare och en socionom är att socionomen i regel läser mer statsvetenskap samt juridik som exempelvis förvaltningsrätt och andra lagar relaterade till socialtjänsten för att specialisera sig på att tolka och arbeta efter lagar och regler, samt göra korrekta bedömningar, utredningar och beslut. Socionomen är expert på de sociala problem som kan uppträda och hur dessa ska hanteras. Beteendevetaren jobbar mer mot själva individen och hur denne fungerar men kan även läsa till många av de ämnen som ingår i socionomutbildningen.

Psykolog är en person som genom minst 5 års utbildning på högskola eller universitet + ett års praktiskt arbete lärt sig hur människor fungerar, både som individ, i grupp och med samhället runt omkring. Efter genomgången utbildning kan psykologen ansöka om sin legitimation hos Socialstyrelsen och efter godkänd prövning kalla sig leg. Psykolog.
Det finns olika inriktningar på hur man ser på mänskliga beteenden och det kan vara av vikt att du läser på och pratar med psykolgen som du har tänkt att ta hjälp av, så att det är en inriktning som passar dig. Vissa psykologer jobbar med det förflutna, vissa mer i nuet. En del anser att allt eller det mesta är inlärt medan andra ser medfödda eller biologiska orsaker till beteenden. Många jobbar integrativt och jobbar med flera olika delar. En psykolog kan jobba med olika typer av utredningar och behandlingar, inom statlig verksamhet, landsting, på företag eller som egen företagare. Behandlingarna avser endast samtal och terapi, inte farmakologisk behandling (medicinering). Psykologer arbetar inom ett brett område och kan arbeta med både friska och sjuka människor.

Psykiater / Psykiatriker (två ord för samma sak) är en läkare som har en specialistutbildning inom psykiatri. Psykiatrikern är expert på bland annat psykiska sjukdomar och störningar, och behandlar oftast genom psykofarmaka (medicinering) då psykiska besvär uppstår. En psykiatriker har i regel kunskaper och utbildning som psykoterapeut vilket innebär att han eller hon skulle kunna genomföra behandlingar och/eller inom psykoterapi, men den vanligaste behandlingen hos en psykiater är genom olika typer av medicinering. Psykiatrikern arbetar i regel med sjuka människor.

Psykoterapeut är en person som har genomgått psykoterapeututbildning och får utföra psykoterapi (någon form av samtal i behandlande/terapisyfte). För att få genomgå denna utbildning behöver man ha läst en grundläggande psykoterapeututbilning. Psykologer och psykiatriker har denna grundutbildning i sin utbildning. Utbildningen sker på halvtid under 3 år under tiden man arbetar och tillämpar kunskapen. Även andra yrkeskategorier som exempelvis sjuksköterska kan genomgå psykoterapeututbildning om de har den grundläggande psykoterapeututbildningen i sin utbildning. Socialstyrelsen anser att psykoterapeuter ska ange sin grundutbildning tillsammans med psykoterapeut-titeln då grundutbildningen kan skilja sig åt så mycket.
Psykoterapeuten kan alltså genomföra psykoterapi. Detta kan se ut på olika vis beroende på metod och problem, men man kan exempelvis jobba med att komma i kontakt med, förstå och acceptera sina känslor, förändra beteenden av olika slag och arbeta med problem som depression, personlighetsstörningar, ätstörningar, stress, oro, ångest, rädslor och fobier.